2018

Trygghet som social hållbarhetsaspekt och prioriterad kvalitet för stadens invånare, var temat för senaste Stadsbyggnadsdagen som var på Dalénum, Lidingö. Vi undersökte hur visioner, planeringsverktyg och förutsättningar att genomföra stadsbyggandet kan samspela. Landskapsarkitekten Ulf Nordfjell berättade om hur och varför rummet mellan husen kan vara en viktig grundsten i byggandet av den trygga staden. Vi fick också veta mer om aktiva transporter, olika upplåtelseformer och hur stadsform påverkar våra beteenden.

Föreläsningsprogram:

Rummet mellan husen
Staden är inte bara sina hus. De flesta upplever staden i rummet mellan husen; i det offentliga rummet och allt det som händer i detta rum. Självfallet vill vi ha attraktiva och levande stadsmiljöer, som befolkas och används. Miljöer som känns trygga att röra sig i, stadsdelar med identitet och byggnadsarv, stadsväv som främjar sammanhållning med funktioner och utbud som underlättar vardagslivet. De gröna strukturerna är viktiga ur såväl rekreativt som klimatmässigt perspektiv. Många faktorer ska vägas samman till en god helhet och här har både landskapsarkitekturen och stadsbyggnadskonsten viktiga uppgifter. Vad är då ”rätt” när det kommer till att tänka, planera och utforma stadsmiljöer? Vad skiljer det täta från det glesa läget? Vad ska vara i fokus i de olika skedena i stadsutvecklingen; tidigt skede, genomförande och förvaltning?
Föreläsare:
Ulf Nordfjell, Landskapsarkitekt, Ramboll Sverige

Brownfielding eller greenfielding
Regionen växer vidare, urbaniseringen fortsätter. Förtätning på redan ianspråktagen mark, effektiv markanvändning, utveckling av befintlig infrastruktur är prioriterat. Många gamla industri- och verksamhetsområden i centrala lägen har därför omvandlats och utvecklats till attraktiva delar i den växande staden. Kan de senaste decenniernas brownfielding fortsätta eller går vi mot greenfieldning? Var ligger framtidens omvandlingsområden eller nya städer?
Föreläsare:
Jennie Kastengren, Regionchef Riks Stadsutveckling, Jernhusen
Fredrik Johansson, Chef projektutveckling, ICA Fastigheter
Mikael Åslund, Regionchef Stockholm stad JM AB

Framgångsrika stadsdelscentrum
Det hör alltmer till vanligheterna att se tidigare så livfulla stadsdelscentrum tömmas på handel och service. Ofta är det resultatet av tuff konkurrens från externhandelsplatser och livliga stadskärnor. I takt med att regionen och befolkningen växer, men där infrastrukturen och kollektivtrafik inte alltid hänger med, finns att vinna i vardagen på att blåsa liv i stadsdelscentrumen. Vilka är nycklarna för att uppnå välfungerande centrum med lokal prägel och ekonomisk bärkraft?
Föreläsare:
Fredrik Bergström, Ekonomie Doktor och Affärsområdeschef, WSP

Urban Walking - miljöns betydelse för aktiva transporter
Hur vi uppfattar vår omgivning varierar mycket över livet och utifrån vilka individuella förutsättningar vi har. Ett forskningsprojekt, Urban Walking, visar att det finns en del gemensamma nämnare i det som människor upplever som trivsamma miljöer. Det är också tydligt att vardagsmiljöerna har störst betydelse för hur mycket och långt människor väljer att gå till fots eller cykla i staden. Så vilken betydelse har ett välfungerande samspel mellan individ, utformning av stadsmiljö och val av transportmedel för en hållbar utveckling för såväl individen som miljön? Och vad krävs av planeringen och utformningen av offentliga rum att stimulera och inspirera till ändrat beteende och för att individen ska uppleva trygghet och närhet.
Föreläsare:
Maria Johansson, Professor, Lunds Tekniska Högskola

Politik och planering – går det att alls bygga samhälle?
Vilka är de politiska och ideologiska visionerna för samhällsbyggandet? Stadsbyggandet kan ju vara förtätningen i den väletablerade stadsdelen, men oftast är det byggandet i ytterstadsförorten, i gles bostadsbebyggelse, i närheten av halvattraktiva grönområden eller i anslutning till verksamhetsområden med lättindustri som är grund för utvecklingen av vår växande region. Många ställer sig frågan om det alls är möjligt att, med de planerings- och tillståndsverktyg vi har idag, göra verklighet av visionerna om ett kontinuerligt byggande av det attraktiva och hållbara samhället. Det beskrivs hinder i lagstiftning, beslutsordning, mandat, vinstintressen, upplåtelseformer, finansieringsvillkor, BBR och politik, lite om vart annat och olika beroende på vem man frågar. Vilka är de viktigaste medskicken från experterna, som partierna och lagstiftarna i riksdagen behöver få med sig inför de kommande blocköverskridande bostadspolitiska samtalen?
Föreläsare:
Arne Fredlund, 30 års erfarenhet från Stockholms Stadsbyggnadskontor där han arbetat som planarkitekt, planchef, vice stadsbyggnadsdirektör och senior rådgivare.
Kent Persson, samhällspolitisk chef på Heimstaden AB.

2017

Stadsform, stadskvalitet och täthet var i fokus för Stadsbyggnadsdagen och vi fördjupade dialogen om den täta stadens kvaliteter, bostadens arkitektur, infrastrukturens värde och stadens invånare. Flera intressanta talare, bland annat David Sim från Gehl Architects, medverkade med sitt perspektiv om stadsutvecklingens möjligheter och utmaningar och hur vi tillsammans kan skapa ”städer för människor”. Det här året var vi tillbaka på Liljeholmskajen.

Föreläsningsprogram:

Den täta stadens kvaliteter
Den täta staden är oftast utgångspunkt i planeringen och för investeringarna i en region, när ny infrastruktur, nya bostäder och nya arbetsplatser krävs för att dels möta de växande behoven, dels använda resurser och redan gjorda investeringar på bästa sätt. Men vilka är den täta stadens kvaliteter och hur ser vi till att människor trivs i den täta staden?
Föreläsare:
David Sim, arkitekt, partner och Creative Director på Gehl Architects.

Staden som attraktivt rum – alla behöver närhet
Stadsbyggnad handlar om hur stadens fysiska byggstenar, det vill säga byggnader, gator och offentliga platser, bidrar till att skapa urbana värden, såsom närhet, livskvalitet och samhällsnyttor. Stadens attraktivitet finns i den balans som uppstår mellan t.ex. upplevelse­rikedom, stadskvaliteter, puls, mobilitet och tillgänglighet. Det finns rimligen lika många uppfattningar om hur detta ska skapas, som det finns upplevelser av vad som är den attraktiva staden. Men finns det verkligen en träffsäker metodik för att mäta staden, förutse utvecklingen och därför kunna planera för ”rätt” attraktivitet?
Föreläsare:
Eva Minoura, Spacescape, arkitekt och doktorand i stadsbyggnad vid Arkitekturskolan KTH i Stockholm.

Bostadens arkitektur
Olika planeringsideal har styrt både stadens utformning och bostadsutformningen över tid. Genom att lära och förstå från historien kan vi lättare rita och bygga bostäder för det liv vi vill leva idag. Med människan som utgångspunkt kan vi bygga hållbara städer och bostäder till kommande generationer.
Föreläsare:
Kajsa Crona, arkitekt, bostadsstrateg på Sweco och adjungerad professor i boendets arkitektur på Chalmers Institutionen för Arkitektur.

Värdesätta hållbar stadsutveckling
Kommunernas översiktliga planering kan bidra till hållbar stads­ utveckling och attraktiv stad. Mycket av fördjupning och kunskaps­ inhämtning har avsett betydelsen av stadskvalitet och lägesfaktor, men nu har också vikten av den ekonomiska dimensionen uppmärksammats i den strategiska planeringen.
Föreläsare:
Thomas Sandberg, Evidens. Ekonomie magister med inriktning mot ekonometri samt studier i Samhällsplanering vid Stockholms Universitet.

Framtidens boenden
Den starka urbaniseringen i kombination med god konjunktur ger en hög produktionstakt. Det finns anledning att tro att visionen om en kontinuerlig och hållbar stads­ och samhällsutveckling kräver mer och annat än det som ges av konjunkturuppgångar. Om planering och byggande av framtidens boende ska bli verklighet, behöver politiker, planerare och genomförare ha en klar bild av vad som driver stads­ och bostadsbyggandet. Där myter ersätts med fakta, skapas också förutsättningarna för bra beslut och framtida generationer att bo och verka.
Föreläsare:
Maria Pleiborn, demograf och konsult med inriktning på bostadsmarknadsfrågor, WSP

2016

Hållbarhet stod i fokus för 2016 års upplaga av JMs Stadsbyggnadsdag som hölls i Järvastaden och i Kista. Framtidens goda stad, dialog och samverkan, hållbarhetsbedömningar som metod och nudging var några av ämnena på programmet samt studiebesök i Stockholms högsta bostadshus, Kista Torn.

Föreläsningsprogram:

Drivkrafter och hinder för värdeskapande stadsutveckling
Staden har stor attraktionskraft, men vilka är de historiska, finansiella och politiska drivkrafterna som ligger bakom den urbanism vi ser idag och hur påverkar dessa framtiden. Jan Jörnmark berättar om detta och reder ut om det finns specifika faktorer, beslut och investeringar som kan påskynda eller hindra stadens och regionens utveckling, nu och över tid.
Föreläsare:
Jan Jörnmark, doktor i ekonomisk historia, docent och arbetar för Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg. Jan är också författare, skribent, debattör.

Framtidens goda stad
Attraktiva urbana miljöer lockar talanger, företag och investeringar och är därför viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Samhällsomvandlingen går fort men delar av samhällsutvecklingen släpar efter. Bostadsbrist, segregation, utdragna beslut om infrastrukturinvesteringar, överbelastad kollektivtrafik, köer på vägar och en järnväg som lider av eftersatt underhåll och kapacitetsbrist är symptom på detta. Ulrika Francke berättar om Kungl. Ingenjörsakademins projekt, Framtidens goda stad, som ska verka för att ge en ökande befolkning förutsättningar att bo och verka i attraktiva livsmiljöer – både i växande och krympande regioner.
Föreläsare:
Ulrika Francke, ordförande för avdelningen för Samhällsbyggnad inom Kungl. Ingenjörsakademin (IVA) och VD för Tyréns AB.

Stadskvaliteter när ytterstaden växer – Järvastadens vision, planering och genomförande
Järvastaden är en ny stadsdel i norra Solna och Sundbyberg. Fullt utbyggt kommer stadsdelen rymma mer än 5000 bostäder liksom nya verksamhetslokaler, skolor, förskolor, gator, torg och parkstruktur. Hur förutser man, beskriver och möjliggör en värdeskapande utveckling under en lång utbyggnadsperiod, där visioner, behov och konjunkturer skiftar. Johanna berättar om visions-, analys- och planeringsarbetet, men också vad ”stadsmässigt” och ”stadskvalitet” betyder konkret vid etablering och byggande av en helt ny stadsdel i ytterstaden
Föreläsare:
Johanna Lundberg, delägare och grundare av Urban Minds.

Hållbarhetsanalys som metod under planprocessen
Att ha hållbarhet i fokus i planering och byggande är idag en självklarhet. Svårigheten ligger oftast i att ha en metodik för att identifiera rätt frågor i rätt skede och att på ett transparent och tydligt sätt analysera och värdera resultat inför beslut. Jan redovisar en modell som kan användas under planprocessen och vara till stöd under avvägningarna vid samråd och granskning, men som också kan användas vid byggandet och senare uppföljning.
Föreläsare:
Jan Wijkmark, ekolog och hållbarhetsspecialist på White.

Vad säger de i Järvastaden och i Kista Torn om sin stadsdel och sitt boende?
Goda visioner, höga ambitioner, hållbarhet och en stad för alla! Åratal av planering, utredningar, analyser, prioriteringar av stråk, offentliga rum, verksamheter, variationer i konjunkturer, arkitektur, byggproduktion – blev det som vi tänkt? Viktoria berättar om den nya hållbarhetsutvärdering som gjorts av Järvastaden och Kista Torn, hon gör jämförelser med resultaten för Liljeholmskajen/ Årstadal (Studieplats för Stadsbyggnadsdagen 2015) samt resonerar om vilka lärdomar vi kan ta med oss.
Föreläsare:
Viktoria Seble Walldin, Antropolog, sakkunnig Hållbarhet och Partner, White Arkitekter AB.

Kontinuerligt stadsbyggande i en föränderlig värld
Ett kontinuerligt stadsbyggande förutsätter förutsägbarhet och långsiktighet. Kommunal planering och beslutsfattande sker i sammanhang och organisationer som präglas av demokratiska processer och skiftande majoriteter. Till detta kommer konjunkturförändringar, finansierings- och genomförandeutmaningar. Regina resonerar kring hur förutsägbarhet kan skapas, vad som skiljer tjänstemannens och politikerns roll och uppdrag åt och berättar om vad som krävs för att visioner också genomförs.
Föreläsare:
Regina Kevius, stadsbyggnads- och exploateringschef i Sundbyberg Stad.

Nudging för en hållbar förändring
Nudging handlar om att påverka människors beteende genom att arrangera en valsituation så att det blir lätt att göra rätt. Ny ekonomisk och beteendevetenskaplig forskning visar att vi människor i våra beslut i hög grad påverkas av hur olika alternativ framställs och vad personer i vår omgivning väljer. Åsa berättar om varför nudging kan vara effektivt i hållbarhetsarbetet och ger exempel på hur nudging kan användas för att, utan tvång eller ekonomiska incitament, ”puffa” människor att ändra sina rutinmässiga val och uppnå större beteendeförändring i olika sammanhang
Föreläsare:
Åsa Sandberg, VD för A Win Win World och initiativtagare till Nudging Sweden.

2015

JMs första Stadsbyggnadsdag hölls på Liljeholmskajen. Fokuset var att blicka in i vad framtidens stadsbyggande och bostadsutvecklande kräver av oss alla. Vår tids kraftfulla urbanisering väcker frågor om visionernas och planeringens roll och verktyg. Vi tittade närmare på hur vi ännu bättre ska svara på behovet av en god stad – för alla. Dessutom hade Kajen 4 valts till Årets Stockholmsbyggnad 2015 och denna dag sattes plaketten upp av Roger Mogert, Stadsbyggnadsråd Stockholm stad, Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor, och Mikael Åslund, JMs Regionchef Stockholm Stad.

Föreläsningsprogram:

Staden 2050 – att förutse utveckling och bygga för framtiden
Vad samhället värderat som tillgångar och förutsättning för utveckling har förändrats radikalt. Förståelse för vad ändrade värderingar betyder för stadsutvecklingen är grunden för att kunna blicka framåt. Hur viktig har platsen blivit för den ekonomiska utvecklingen och om det verkligen är arbetsmöjligheter som lockar människor att söka sig till nya platser och boenden eller är det egentligen arbetskraften som lockar till sig jobben? En fördjupning i omvända samband och i vad som faktiskt får människor att flytta eller stanna på vissa platser i dagens samhälle.
Föreläsare:
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping

Värdeskapande stadsutveckling
Urbanisering – möjlighet eller växtvärk i staden och stadens förvaltning? Det sätts offensiva politiska mål om ökat byggande och fortsatt stark urbanisering, men finns medlen att nå målen? Ett omfattande, kontinuerligt och långsiktigt samhällsbyggande pågår samtidigt med övrig samhällsutveckling och vi vet att värderingar och mål förändras över tid. Resurser, och risktagande, att göra verklighet av målen ligger hos bygg- och fastighetsföretag, investerare samt privata kulturentreprenörer. Hur förflyttar vi oss från projektplanering till en värdeskapande planering, där framtida möjligheter inte utesluts och där ”kartbilden” är tydlig nog för att invånare, beslutsfattare och de som gör verklighet av ambitionerna ska våga satsa på önskad utveckling?
Föreläsare:
Ingela Lindh, Biträdande Stadsdirektör, Stockholm stad.

Är en tvingande regional planering receptet för en hållbar samhällsutveckling
Den modernistiska planeringsmodellen med funktionsuppdelning och stuprörstänk framstår allt tydligare som irrationell och ett hinder för önskad samhällsutveckling och stadsbyggande. I dagens flerförsörjarsamhälle är det snarare regionen, mer än lokalsamhället, som erbjuder sysselsättning, utbildning och fritidsintressen. Människor rör sig över allt större ytor, vilket bidrar till större frihet och jämlikhet, men också till ökade transporter och minskad grannskapskänsla. Konflikterna mellan vad en region behöver och vad ett lokalsamhälle vill tycks öka och med detta uppstår frågan om det kommunala självstyret är till nytta eller hinder för utvecklingen. Behövs det nya planeringsverktyg och andra beslutsnivåer för att nå målen om ett långsiktigt och hållbart samhällsbyggande
Föreläsare:
Sara Jendi-Linder, Huvudsekreterare i Regionala Bostadsplaneringskommittén.

Bygga ny stadskärna – om attraktivitet, levande miljöer och gestaltningens betydelse
Vilka värden har arkitekturen, formen och designen för individen, livsmiljön och för en hållbar samhällsutveckling? Attraktiva stadskärnor skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd. En levande och vital stadskärna påverkar stadens varumärke, vilket är avgörande för att locka till sig fler investeringar, fler invånare, besökare, studenter och entreprenörer. Men är ”butiker i bottenvåningarna” och städernas varumärkesbyggande detsamma som att skapa kvalitet i stadsmiljön och en hållbar stadsutveckling? Varför är mångfald, tillgänglighet och mötesplatser så viktiga för stadens utveckling - och vem ansvarar för att staden verkligen utvecklas?
Föreläsare:
Catherina Fored, Stadsbyggnadsdirektör Sundbyberg.

Infrastrukturen och stadsbyggandet – spårens betydelse för tillväxt, jämställdhet och välfärd.
Det stora tunnelbanepaketet i Stockholm kompletterades 2014 med ett nytt uppdrag att ta fram planer och finansiering för höghastighetsjärnväg mellan de tre storstäderna med tillhörande trafiklösningar. Detta ska ge 100.000 nya bostäder och ökad tillväxt. Vilka förväntningar kan vi ha och vilka möjligheter ger satsningen i Nacka för tillväxt, jämställdhet och framtida välfärd? Har kommunerna rätt förutsättningar att svara upp mot utmaningen sett till finansiering, planeringsresurser och kommungränser? Vilka möjligheter och vilka svårigheter uppstår som resultat av förhandlingen; sett till kommunens planering, genomförande, övrig utveckling i kommunen, de kommunala planerarnas roll?
Föreläsare:
Gunilla Glantz, Stadsbyggnadsdirektör, Nacka.

Vem är den nya grannen – ny flyttströmsanalys undersöker flyttkedjorna
Det finns politisk enighet om det angelägna bostadsbehovet. Ett ökat bostadsbyggande är den givna lösningen. Undersökningar visar att behovet av bostäder är som störst bland unga, studenter och kapitalsvaga hushåll, medan många pekar på att det mesta som byggs har sina målgrupper bland personer och hushåll som är väletablerade både finansiellt och på arbetsmarknaden. Kraven på billigt boende i nyproduktionen ökar i takt med bostadsbehovet. Men är det lösningen? Vem är den nya grannen i den nybyggda stadsdelen? Vad får oss att söka ett nytt boende? Nyproduktion av marknadsprissatta bostäder och flyttkedjor – finns sambandet som ger billigt boende till ”nya” hushåll?
Föreläsare:
Ted Lindqvist, VD Evidens.

Social hållbarhet och en stad för alla – uppföljning och analys av en nybyggd stadsdel
Visioner och ambitioner om att bygga den goda staden följs av många års planerande, otaliga utredningar och analyser, identifiering och prioritering av stråk, samband och offentliga rum, varierande konjunkturer, arkitektur, byggproduktion. Blev det som vi tänkte? Och kan ett socioekonomiskt homogent område vara en viktig pusselbit i byggandet av en stad för alla? Vi gör en utvärdering i halvtid och analyserar Liljeholmskajen utifrån ett flertal olika aspekter. Vad är bra, vad kan göras bättre, vad bör vi undvika?
Föreläsare:
Viktoria Seble Walldin, Antropolog, sakkunnig Hållbarhet och Partner, White Arkitekter AB.